ÄLMEBODAS HEMBYGDSPARK

 
Parken
utgör ett stycke smålandsnatur som omfattar 16400 m2. Området inköpte hembygdsföreningen 1967 av Gunnar Elmebrandt för 50 öre/m2 och där finns idag 14 byggnader. Där finns nu också föreningens alla museisamlingar.


Huvudbyggnad

Mangårdsbyggnaden
fanns redan på nuvarande plats när föreningen köpte marken, men har tidigare fram till 1866 stått där Prästgården i Rävemåla ligger och där har den utgjort mangårdsbyggnad. På bottenvåningen finns idag ett modernt kök som gör det möjligt att ordna med servering av kaffe och kringlor. I övrigt finns här möbler och inredning från omkring sekelskiftet 1900.

Övervåningen innehåller material från socknens skolor, NTO-logen Älmblomman och byastämmor i Kållebo och Trällebo.


Gransåsstugan

Gransåsstugan
fick föreningen som gåva 1965 och innehåller äldre möbler och husgeråd. De sista som bodde i stugan var Elof Lagergrens föräldrar Johanna och Magnus Andersson. Elof blev vagnmakare i Stockholm och är känd som tillverkare av den kungliga Sjuglasvagnen.

Torparladugård
från soldattorpet i Botamåla inköptes för 500 kronor och flyttades till parken 1970. Den innehåller huvudsakligen jordbruksredskap. På ladugårdens baksida finns en s.k. vandring.

Postkuren
kommer från Vinnamåla och flyttades hit 1973.

 


Skvaltkvarnen
är en bod som flyttades till parken 1973 från Björkelund där den då användes till hönshus. Det var föreningen som inredde den till skvaltkvarn. Boden lär tidigare ha stått vid prästgården i Älmeboda och tjänat som prostens dass - då även inredd med eldstad. Årtalet 1833 finns inhugget i södra väggen.


Vagnkorg

Järnvägsvagnen
har sin vagnkorg från Nättraby-Alnaryd-Elmeboda Järnväg medan underrede inköpts från järnvägsklubben i Ohs. Järnvägslinjen hade spårvidd 60 cm och trafikerades 1910-1939.

Godsmagasinet
liksom järnvägsgrindarna kommer från Blåningsmåla vid NAEJ

Kyrkstallarna
har tidigare stått mittemot doktor Svenmars mottagning. I södra delen av stallet finns dubbeldörrar så att man kunde köra in med häst och vagn utan att spänna ifrån. I norra delen finns spiltor och stallkammare där kyrkfolket kunde hänga av sina ytterkläder. Här kunde man äta sin matsäck och kanske ta en stärkare ur pluntan. Inventarierna i stallarna utgörs av vagnar, slädar, redskap mm.

Bysmedjan
är en gåva 1990 från Eric Karlsson i Brunsmåla.

Museibyggnaden
är hitflyttad 1979 från Runnamåla i Långasjö och innehåller på nedervåningen bl.a. brandbil från 1937, en råoljemotor från tröskbolagens tid. Här finns materiel från Älmeboda Rödakors-avdelning. Här finns skomakeriverktyg från skomakarna Johansson i Rävemåla och Pettersson i Vinnamåla liksom urmakeriverktyg från Bergkvist i Brunsmåla.

På övervåningen finns fotograf Kellners fotoutrustning. Och i övrigt en stor samling verktyg för linberedning, hushåll, jakt, fiske mm.

Läkarmottagningen
Martin Svenmar var socknens förste och ende provinsialläkare och den läkarutrustning som han hade, har han skänkt till föreningen som i en särskild byggnad har inrett mottagningen så som den såg ut med alla dess inventarier och instrument. I anslutning till mottagningen finns också Svenmars sista bil, en Volvo 164 årsmodell 1969, uppställd.

 

Stenjätte

Stenjätten
är ett redskap som ofta var nödvändig för att klara av de lite större stenbumlingarna när åkern skulle rensas från sten.

Snickarboden
är byggd 1989 och innehåller bl.a. verktyg och svarv från Frans Johnsson i Toramåla.

Långasjöboden
är en timrad bod från Långasjö prästgård medan vällingklocken kommer från Älmeboda klockargård. Boden används nu som utställnings- och samlingslokal.

Till överst på sidan

 

Till Index/Hemsida